Klöver.
Kaninen Ida vaknade. Hon såg sig kring. Katten Jam låg på
sin plats. Han var vaken. Ida var uppskruvad. Hon ville genast berätta om
blommor. Agnes och Tom låg i sina sängar, och sov. Barnen sov i soffan. Ida
berättade. Hon hade läst en intressant skrift, och lärt sig massor. Hon
berättade. Rödklöver är den baljväxt som det odlas mest av i
Sverige. Genom att använda rödklöver i vallen ökar du vallens
proteininnehåll med hjälp av biologisk kvävefixering. Denna egenskap är ett
effektivt och lönsamt sätt att öka proteininnehållet i djurfodret. Rödklöver
har en djupgående pålrot vilket gör den torktålig och det ger god
struktureffekt på jorden. Tyvärr drabbas rödklöver lätt av olika sjukdomar som
rotröta eller klöverröta. Rödklöver är också känslig för markpackning till
exempel på grund av körspår och tramp. Rödklöver överlever sällan mer än
två till tre år i vallen. Timotej och rödklöver passar bra att odla tillsammans
då de har liknande tillväxtrytm med stor vårtillväxt och svagare återväxt.
Olika sorters rödklöver har olika utvecklingskurvor. De tydligaste skillnaderna
ser man på blomningstidpunkten och hur god återväxten är. Man skiljer på tidig,
medelsen och sena sorter. Tidiga rödklöversorter kommer i blom tidigare och de
har god återväxtförmåga medan uthålligheten oftast inte är lika god som de
senare sorterna. Hos sena klöversorter är förhållandet i regel det motsatta,
sen blomning, sämre återväxtförmåga men god uthållighet.
I södra Götaland
fungerar tidiga sorter bra medan medeltidiga och sena är lämpligast i de
mellersta och norra delarna av Sverige där växtsäsongen är kortare. Man skiljer
också på diploida och tetraploida sorter varav de tetraploida sorterna normalt
ger störst avkastning men är mindre uthålliga. Aktuella sorter och dess
egenskaper i form av avkastning och utveckling hittar man i skriften Vallväxter
till slåtter och bete samt grönfoder som årligen publiceras av SLU. Inom
ekologisk vallodling är den årliga sortvärdering som Jordbruksverket tar fram
en tillgång. Den publiceras i skriften Vallsorter lämpliga för ekologisk
odling. Mycket intressant, sade Jam. Han tänkte på annat. Ida fortsatte. Nu om
gräs. Timotej är vårt mest odlade slåttergräs och har egenskaper
som uthållighet, stråstyrka, vinterhärdighet och smaklighet. Timotej är ett
tuvbildande gräs med långsam etableringshastighet och ett grunt rotsystem
vilket gör att arten klarar översvämningar ganska väl. Däremot är timotej mer
känslig mot vår- och försommartorka än till exempel hundäxing och ängssvingel.
Timotej ger stor avkastning i första skörden medan återväxten är något mindre
än för flera andra gräsarter. Timotej är ett slåttervallsgräs men det finns
vissa timotejsorter som är bättre anpassade för bete.
Aktuella sorter och dess
egenskaper i form av avkastning och utveckling hittar du i skriften Vallväxter
till slåtter och bete samt grönfoder som årligen publiceras av SLU. Inom
ekologisk vallodling är den årliga sortvärdering som Jordbruksverket tar fram
en tillgång. Den publiceras i Vallsorter lämpliga för ekologisk odling. Mycket
intressant, ljög Jam. Han tänkte på sitt. Närmre bestämt på universum. Medan Ida babblat, så klädde de små sig.
Ida tog ett skutt upp på nattduksbordet. Hon tittade ut. Himlen var blå, med
lätta små moln. Hon skuttade ned igen, och tittade på den lilla kaminen. Den
var slocknad och kall. Vedkorgen var halvfull. De öppnade försiktigt dörren,
och stängde den efter sig. De smög ned för trappan, och kom ned till hallen.
Ida gick före in till verandan. Jam kom efter. Skålarna var tomma. Jam öppnade
dörren, och hakade upp den mot väggen. Han smög ut, och satte sig på trappan.
Ida kom efter, och satte sig bredvid honom. Gullriset trivdes i rabatten mot
huset. Blomflugor, bin, och humlor, delade på nektarn. De gammaldags rosorna,
frodades i rabatten, mot ängen. Gullregnsträden dignade av gula blomklasar.
Runt brunnen stod lupiner. Rosa och blå. Lövträd växte runt grinden. Hassel,
och lönn. Asp, och bok. Björk, och al. Det var sensommar. Björkarnas blad var
gula. De torra löven singlade ned som ett oupphörligt regn, över de små, där de
satt. De faller ju ned för den kommande vårens skull. Över grusgången kröp en
svart skogssnigel. Några skogsmyror kom upp för trappan. De kilade upp på Jam.
Det tyckte han inte om. Han borstade bort dem. På ängen växte violer, klöver,
och timotej. Häcken prunkade av vita små blommor, blandade med slingerväxters
stora klockor. Ida började bli otålig. Hur länge skall den fine herren,
egentligen sova, undrade hon? Tom vaknade, och såg sig kring. Bredvid honom låg
Agnes och sov. Han kysste henne på pannan. I soffan sov barnen, lugnt och
stilla. De smås platser var tomma. Han tog av nattröjan, och satte på en ny.
Steg upp, och tog på kortbyxor. Sockar, och träningsskor. Tittade ut genom
fönstret. Himlen var blå, med lätta små moln. Den söta lilla kaminen, var
slocknad och kall. Han öppnade försiktigt dörren, och stängde den sedan efter
sig. Tittade på klädgarderoben. Gick ned för trappan, och ut på verandan.
Älskade små, slutade han!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar