Schopenhauer

Schopenhauer.

Kaninen Ida och Katten Jam var i båten. De hade vaknat först, och satt sig därute. Tom sov. Agnes och barnen sov också. Det var tidig morgon. Båten hade en badbrygga där bak. Ida var sugen på ett morgondopp. Hon hämtade bikinin. Tyst som en mus. Hon ville inte väcka någon. De kunde bli sura då. Hon tog av pyjamasen, och satte på sin fina bikini. Hon undrade om inte Jam ville bada? Jo, kanske lite senare, svarade han. Solen värmer inte riktigt ännu. Det var en stor motorbåt. En Norsk Draco. Utrustad med två våldsamma chevrolétmotorer. Den gick hur fort som helst. Jam och Ida brukade turas om att sitta där framme när båten planade i fyrtio knop. Nu låg Jam i solsätet där uppe, och värmde sig. Ida klättrade ut på badbryggan. Hon kände på vattnet, och kastade sig i. Hon kunde nu simma ganska bra. Hon fick några kallsupar, och simmade in mot båten igen. Jam såg på, från sin solplats. Kapellet var inte uppe. Det hade inte behövts. Hon kom upp i båten, och torkade sig, med sin badhandduk. Jag är sugen på frukost, sade hon till Jam. Sugen är bara första bokstaven, svarade han. Tom sträckte på sig. Han gäspade, och vaknade. Han satte sig upp, och såg på Agnes. Hon sov. I kojen bredvid låg barnen och sov. Ida ville tala om filosofi.

Arthur Schopenhauer var likt Kierkegaard inte en del av universitetsvärlden och kunde som en rentier klara sig utan ett vanligt yrke. Schopenhauer föreläste dock en termin på universitet, fast med mindre lycka. Detta berodde till stor del på att han medvetet höll sina föreläsningar på samma tid som Hegel och Schopenhauer kom att förlora denna kamp mot sin rival, vars filosofi han ringaktade. Han skulle senare anta en hätsk attityd mot universitetet som inrättning. Schopenhauer hyste även en ringaktning av kvinnor och förblev ogift. Han framlevde de flesta av sina dagar i Frankfurt am Main. Då Schopenhauer tillfrågades var han åstundade bli begravd svarade han: "Det är likgiltigt, de skola finna mig". Fokus hos Schopenhauer ligger vid en sorts livsfilosofi, en livsfilosofi där pessimismen ständigt återklingar. Schopenhauer är också omtalad som en utmärkt stilist. Världen som vilja och föreställning (1819) var hans första stora verk. Försäljningen gick dock dåligt och det skulle dröja tills de sista åren av Schopenhauers liv förrän en framgång på denna front kunde skönjas. Världen är föreställning och vilja för Schopenhauer. Den existerar beroende av subjektet, det vill säga den som upplever världen.

För Schopenhauer drivs människan inte av rationellt begrundande utan av drift. Något mål och inre värde existerar inte, enbart skiftande behov och strävan. Dessa behov och strävanden kan dock aldrig helt uppfyllas. När vi väl uppnår vårt mål blir det ändå inte jämförbart med vad vi drömde om. Vår strävan föds ur brist och lidande, därmed är målet för vår strävan också illusoriskt och förfalskat. Det är ur denna slutsats Schopenhauers stora pessimism ger sig till känna. Även hans syn på historien och samhället genomsyras av pessimism. Historiens utveckling bestäms inte av förnuft och kantas inte av framsteg. Det är brott, ondska och nöd som är bestämmande för historiens gång. Framsteg i form av nya uppfinningar och tekniska landvinningar är snarare parenteser och i stort upprepar sig historien kring i ett nav bestående av ondska. Att förvänta sig några stora förbättringar är naivt då staten inte vilar på förnuft, utan bara är något nödvändigt ont. Människan är i första hand vilja och ur detta manifesterar sig också historiens och samhällets villkor.

I Schopenhauers filosofi finns inte plats för någon idealstat som hos Platon eller några utvecklingsfaser som hos Hegel. Ljuset i tillvaron fanns för Schopenhauer hos konsten. Enkom konsten låter oss glömma vår strävan för ett tag. Hos konstverken bor evigheten. Musiken är konstarten som Schopenhauer sätter högst. Musiken förmedlas med direkt kraft och är en sann avbild av viljan. Schopenhauer var också färgad av det indiska verket Upanishaderna med sina filosofireligiösa skrifter. I likhet med hinduistisk läras ansåg Schopenhauer att verklig lycka kan nås genom att avstå jaget och nå frid bortom det materiella och yttre välgång. Arthur Schopenhauers filosofi blev en stark drog för många filosofer och även hos stora författare, till exempel hos Lev Tolstoj kunde dennes tankar uppträda mellan raderna. Mycket intressant Jam, tyckte Tom. Jam var genast på bättre humör. Skall vi gå på promenaden nu, undrade Tom? Ida var tyst. Trevlig idé, tyckte Jam. De gick upp i fören på båten. Tom tog tag i repen och halade in båten mot land. Jam tog ett skutt. Ida kom efter. Är bara universum viktigt, undrade hon? Tom tog ett skutt iland. Nej verkligen inte, Ida, tyckte han. Det är viktigt för Jam. Därför blir det viktigt för oss. Huvudsaken är att vi är vänner, slutade Tom!