Spinoza.
Katten Jam gäspade. Han krökte rygg och sträckte på sig. Det
var morgon i skogen. Han satte sig upp, och såg sig kring. Ida låg på sin plats
och sov. Tom sov också. Ställde sig upp och tog av pyjamasen. Kläderna låg på
en stol. Tog på en tunn tröja. En mörkblå. De ljusblå shortsen, och svarta
sockar. Tog ett skutt upp på byrån vid fönstret. Tittade ut. Himmelen var blå.
Tog ett skutt ned, och såg på Ida. Ovanligt att hon sover. Hon gnydde i sömnen.
Drömmer nog om maskrosblad, tänkte han. Han öppnade dörren försiktigt. Gick ut
i övre hallen. Det var svalt där. Stängde dörren efter sig, och gick fram till
trappan. Den var nymålad och fin. Ljusblå. Tassade ned till hallen, och gick in
i köket. Vedluckan stod öppen. De hade eldat igår kväll. Dörren till
vardagsrummet var öppen. Han gick in dit, och lade sig på soffan. Den öppna spisen
såg inbjudande ut. Några förkolnade pinnar låg på botten. Tänkte på Toms Mamma.
Hon blev allt mindre social. Jämfört med Toms Pappa hade hon alltid varit
folkskygg. Ute på öarna stannade han var tionde meter och talade med folk. Han
kände alla, och pratade gärna, och länge. I sin ungdom spelade han dragspel och
orgel. Han skrev dikter och sånger. Jam ville tala om filosofi. Baruch Spinoza föddes i Amsterdam. Hans föräldrar
var portugisiska judar som tvingats immigrera då judar vid denna tid fördrevs
från Portugal om de inte konverterade till katolicism.
Spinoza blev själv
tidigt utesluten ur sin judiska församling då han misstänktes för fritänkeri.
Att Spinoza inte kompromissade med sin tankefrihet bevisades då han avböjde en
professur emedan han ansåg att detta kunde inkräkta på hans filosofiska frihet.
I stället livnärde han sig på att slipa optiska glas. Även om Amsterdam vid
denna tid var relativt liberalt när det gällde politiska och religiösa åsikter
var Spinozas filosofi alltför radikal. För att slippa förmodade förföljelser
och andra repressalier blev hans mest betydande verk offentliggjorda antingen
under pseudonym eller postumt. Ett av dessa verk var Etiken bevisad på geometriskt vis som publicerades strax efter
hans död och boken kom omedelbart att förbjudas. Här finns bland annat den i
Spinozas filosofi centrala idén om att materia och ande var en enda substans. Människan
är således ingen egen substans utan bara en del av Gud. Spinoza hade en slags märklig
panteistisk världssyn där människor och ting bara var modifikationer (modi) hos Guds attribut. Spinoza
delade in kunskap i tre kategorier: Allmänna begrepp. Den andra kategorin innehåller
välgrundade idéer om tingens egenskaper utifrån begrepp – detta kan leda till förnuftig
insikt. Intuitiv kunskap. Den högsta formen av kunskap – detta är en djupare
form av kunskap där förståelse för essensen finns.
Eftersom människorna i
Spinozas betraktelsesätt var en del av Guds allomfattning kunde även deras idéer
vara sanna och riktiga. Däremot existerade ingen fri vilja utan allting var
uppslukat av ett nödvändigt orsakssammanhang. I Spinozas deterministiska system
kommer orsak före verkan och inte tvärtom som hos den aristoteliska läran. Det
finns således inga ändamål i naturen utan bara logisk nödvändighet. Spinoza
menade att Bibeln måste kunna utsättas för vetenskaplig texttolkning precis som
andra texter. I Tractatus
theologico-politicus (1670) förde han fram tanken på att Bibeln är
skriven av flera författare vid olika tider. Han prövar även sanningshalten i
olika passager och förkastar existensen av mirakler med stöd i sin syn på
naturen som strängt lagbunden. Spinoza finner att filosofin är en bättre vägledare
till kunskap och lycka än historiska texter. Denna kritik av bibeln avspeglar
också Spinozas syn på samhället och religionen i ett bredare perspektiv. Kyrkan
skulle vara underställd staten i alla maktangelägenheter. Det enda som kunde undslippa
statens suveräna makt var individen och dennes tankefrihet. Spinozas skrifter
var som sagt förbjudna under 1600-talet. Baruch Spinoza intar en särställning
bland hans samtida filosofer i det han inte strävade efter att förena religion
och naturvetenskap.
Spinoza avled i en ålder av endast 44 år, vilket antas ha
orsakats av lungsot. Något om omstriddheten kring denna filosof illustreras i
berättelsen om skändelsen av hans gravsten. Det sägs att hans latinska namn
Benedict, latin för ”den välsignade”, ströks över och i stället ersattes av Maledict,
”den förbannade”. Jam funderade. Solen hade börjat värma. Den tog sig
igenom björkarnas blad och grenverk, på andra sidan vägen. I rabatten utmed
huset växte gullris frikostigt. I rabatten mot ängen trivdes de gammaldags
rosorna. Ängen var inte slagen på länge. Det tackade ängsblommorna för.
Gullvivor delade plats med blåklockor, och styvmorsvioler. Blåklint och lupiner
runt brunnen. Humlor och blomflugor surrade och sög nektar. Vid grinden fanns
lövträd. Hassel och lönn. Aspar och en liten bok. Tom vaknade. Han gäspade och
sträckte på sig. Kysste Agnes på pannan. Reste sig upp, och tittade på barnen.
Tom var lycklig! Ida, och Jam var lyckliga. De älskade varandra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar